Hej alla glada, och all inte glada också för den delen...

Jag har nu spenderat nästan en timme av mitt liv åt att försöka översetta ett brev från Franska till Svenska, inte riktigt my cop of tea om jag uttrycker det milt.

Som några av er kanske redan vet så ska jag åka till landet av baguetter och blockrandiga tröjor i sommar och bo där i ett år. För några dagar sedan fick jag ett brev från familjen jag ska bo i där de bad mig svara på tolv frågor, på Franska!! Tro mig, jag kan inte franska, jag är verkligen helt oduglig, typ i stil med Joey, shuta fluff? Det var också, after all, jag som kärde den legendariska

- Jag gick i Franska i ett helt år och lärde mig bara säga Merci och det betyder hej.

- Um... Matilda, Merci betyder tack...

- Fan!

Ja ni förstår ju sljälva hur bra det här kommer att gå... Men jag antar att jag i alla fall kommer att ha mycket intressant att blogga om i stil med "sade han att han gillade mig eller att han tycker om tomater?"

Shuta fli flu!

Matilda

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Det var ett tag sedan jag skrev kan man lugnt säga. Jag tittade igenom min egen blogg och såg att sist jag skrev var när jag läst The short second life of bretanner men nu sitter jag här igen, 15 böcker senare och skriver igen, ...

  I lördags bestämde jag och min mamma att det var dags för en riktig shopping tur, jag tror det var längesedan jag shoppade så mycket... Förutom de perfekta sandalerna hittade jag dessutom Stephanie Meyers nya bok The short second life of Bree Ta...

Enorma steg just nu i livet, (trumvirvel).   Matilda Andersson har skaffat spotify.   Spännande eller hur? Jag trivs ganska bra med det, har gjort lite coola spellistor och känner att jag har koll på läget.   För övrigt är det nuförtiden ...

  Jag vet att jag under flera års tid varit väldigt emot Jane Austin och hennes böcker men kanske håller jag på att bli gammal eller bara börja se världen på ett litet annat sett men plötsligt har jag börjat se det vackra i hennes ...

Jag skrev och skrev till jag inte orkade skriva ett ord till och mitt huvud kändes tungt som bly och jag aldrig mer ville höra namnet Jane Austin igen. Ändå kändes det som om en enorm vikt lyfts från mina axlar.   Jag var klar med skolan för den ...