Direktlänk till inlägg 7 maj 2010
Jag har just insett hur läckert det är att vissa människor blir odödliga. Tänk att bli ihågkommen flera hundra år efter att man dött, eller till och med bara 30 år efter att man dött?
Tänk att det finns vissa ord, bilder, karaktärer och platser som en hel värld kopplar till samma sak. Att man kan använda en så simpel fras som;
"Now you just say oh romeo, yeah I used to have a scene with him..."
och alla vet vilket par vi pratar om. Någon kan säga "Mona Lisas leende" och en hel värld ser samma leende framför sig utan vidare förklaring.
Vi kan säga superman och alla ser blått och rött, drakula, alla ser ett slott omringat av fladdermöss, Elvis, svart hår och roliga danser och det bara fortsätter och fortsätter.
Det är lite fascinerande måste jag erkänna.
Who wants to live forever?
XO
Matilda
Det var ett tag sedan jag skrev kan man lugnt säga. Jag tittade igenom min egen blogg och såg att sist jag skrev var när jag läst The short second life of bretanner men nu sitter jag här igen, 15 böcker senare och skriver igen, ...
Enorma steg just nu i livet, (trumvirvel). Matilda Andersson har skaffat spotify. Spännande eller hur? Jag trivs ganska bra med det, har gjort lite coola spellistor och känner att jag har koll på läget. För övrigt är det nuförtiden ...
Jag vet att jag under flera års tid varit väldigt emot Jane Austin och hennes böcker men kanske håller jag på att bli gammal eller bara börja se världen på ett litet annat sett men plötsligt har jag börjat se det vackra i hennes ...
Jag skrev och skrev till jag inte orkade skriva ett ord till och mitt huvud kändes tungt som bly och jag aldrig mer ville höra namnet Jane Austin igen. Ändå kändes det som om en enorm vikt lyfts från mina axlar. Jag var klar med skolan för den ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 | 5 |
6 | 7 | 8 |
9 | |||
10 | 11 | 12 |
13 | 14 | 15 |
16 |
|||
17 |
18 |
19 | 20 | 21 |
22 |
23 |
|||
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 | 30 |
|||
31 | |||||||||
|