Midsommar har aldrig varit någon stor grej för mig, jag glömde faktiskt nästan bort den i år. Jag blir alltid lika förvånad när folk planerar i veckor vad de tänker göra på midsommar. Jag vet nästan aldrig...

I år blev det till att åka upp till Stugan, jag har ändå gjort det sedan jag var typ tre så varför inte? Där körde jag och Julia en superspontan grej (vi ringde varandra vid lunch och kom då på att vi nog borde spenadera midsommar tillsammns...), älskar att vara spontan.

Det var trevligt, det är alltid trevligt att umgås med Julia. Vi krousade (ingen aning om hur det stavas...) genaom Härnösand, åt pannacotta paj, gav en konsert på murberget och skrev en låt om ryska män.

Kanske inte den klassiska midsommaren men det var nice ändå, vem beböver traditioner anyways?

Nu ska jag se på supernatrual och se om den är så bra som Johannes säger...

XO

Matilda

 

Johannes

22 juni 2009 16:13

den växer, är inne i 3:e säsongen nu och är fast :D

http://jollelolle.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Det var ett tag sedan jag skrev kan man lugnt säga. Jag tittade igenom min egen blogg och såg att sist jag skrev var när jag läst The short second life of bretanner men nu sitter jag här igen, 15 böcker senare och skriver igen, ...

  I lördags bestämde jag och min mamma att det var dags för en riktig shopping tur, jag tror det var längesedan jag shoppade så mycket... Förutom de perfekta sandalerna hittade jag dessutom Stephanie Meyers nya bok The short second life of Bree Ta...

Enorma steg just nu i livet, (trumvirvel).   Matilda Andersson har skaffat spotify.   Spännande eller hur? Jag trivs ganska bra med det, har gjort lite coola spellistor och känner att jag har koll på läget.   För övrigt är det nuförtiden ...

  Jag vet att jag under flera års tid varit väldigt emot Jane Austin och hennes böcker men kanske håller jag på att bli gammal eller bara börja se världen på ett litet annat sett men plötsligt har jag börjat se det vackra i hennes ...

Jag skrev och skrev till jag inte orkade skriva ett ord till och mitt huvud kändes tungt som bly och jag aldrig mer ville höra namnet Jane Austin igen. Ändå kändes det som om en enorm vikt lyfts från mina axlar.   Jag var klar med skolan för den ...