Bild av Erika Wiman (Sorry att jag lånade din bild Erika)

Äntligen en sekund över. Blir inte många av dem när man går andra året på gymnasiet och har ett liv...

Sju år av väntan, åtta timmar i kö och tusen fjärilar i magen senare och där står jag, längst fram på en green day konsert. Jag kunde inte tro att det var sant, verkar faktiskt fortfarande som en dröm, en alldeles underbar dröm.

Jag stod där och höll krampaktigt fast i kravallstaketet och så kom de, jag kände klumpen i magen växa och jag blev tårögd, så extremt klyschigt men erre gud som jag väntat på den stunden...

Konsereten var helt fantastisk, alla stora Green Day hits som jag lyssnat på sen jag var typ tio blandat med gamla godingar som mozart och stand by me, det belv en hel del lek också, bland annat sprutade Billy Joe Armstong ut toalett papper över publiken. Så avslutade de härlgheten med en hel akustisk version av Good riddance.

Welcome to paradise

XO
Matilda