Sitter här och väntar på bussen och för första gången på flera veckor känns det som om jag kan andas ut en liten stund, ta ett steg tillbaka och fundera lite.

Jag går andra året på gymnasiet, har nyss fyllt arton och har nog egentligen aldrig haft så mycket att göra. Eller så mycket att göra som jag har så höga krav på mig själv att klara.

Jag har grymt mycket i skolan, tentar av engelska, ska ta körkort, spela piano och skaffa jobb.

Och så hör det så klart till att jag är en såndär irriterande människa som måste ha bästa betyg i allt. Alla går runt och säger att de är stressade, men det är verkligen inte det jag är. Jag hinner med allt jag vill och jag hinner se alla mina serier varje vecka... Hur stressa kan jag vara?

Nej, det som får mitt huvud att tryckas ihop till en liten frystorkad ärta är prestationsångest.

Jag har fyllt arton, vilket inte verkade som en så stor grej men plötsligt kan jag skriva på viktiga bankpapper själv och ta körkort, låna pengar och skaffa ett riktigt jobb.

Dessutom har jag insett att jag snart slutar gymnasiet, det är bara ett år kvar och sakta men säkert börjar jag inse vad jag vill göra efter gymnasiet, börjar se ljuset och längta lite efter det.

Det händer mycket i huvudet just nu.

Men sammtidigt som jag ser bilder av mig själv i en skola i London och efter det på högskola inser jag hur bra jag måste prestera just nu för att det någonsin ska kunna bli sant. Jag måste ha perfekta betyg för att komma in på den skola jag vill, jag måste börja spara pengar för att ha lite kapital till en eventuell flytt till London.

Måste prestera.

Life is a bitch, no one has survived...

XO
Matilda

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Det var ett tag sedan jag skrev kan man lugnt säga. Jag tittade igenom min egen blogg och såg att sist jag skrev var när jag läst The short second life of bretanner men nu sitter jag här igen, 15 böcker senare och skriver igen, ...

  I lördags bestämde jag och min mamma att det var dags för en riktig shopping tur, jag tror det var längesedan jag shoppade så mycket... Förutom de perfekta sandalerna hittade jag dessutom Stephanie Meyers nya bok The short second life of Bree Ta...

Enorma steg just nu i livet, (trumvirvel).   Matilda Andersson har skaffat spotify.   Spännande eller hur? Jag trivs ganska bra med det, har gjort lite coola spellistor och känner att jag har koll på läget.   För övrigt är det nuförtiden ...

  Jag vet att jag under flera års tid varit väldigt emot Jane Austin och hennes böcker men kanske håller jag på att bli gammal eller bara börja se världen på ett litet annat sett men plötsligt har jag börjat se det vackra i hennes ...

Jag skrev och skrev till jag inte orkade skriva ett ord till och mitt huvud kändes tungt som bly och jag aldrig mer ville höra namnet Jane Austin igen. Ändå kändes det som om en enorm vikt lyfts från mina axlar.   Jag var klar med skolan för den ...