Sitter nu och tittar på världens sötaste, underbaraste film och måste bara tippsa alla som inte sätt den, se den!

XO

Just ja, den heter Benny and Joon ;)

Matilda

Igår läste jag på vårt idrottschema och insåg vad som var på gång, fotboll! Först fick jag panik, svårt att andas och hjärtklappning, sedan lugnade jag ned mig och tittade på schemat igen, kanske hade jag sett fel men nej då, fotboll. Efter det överväde jag allvarligt att inte gå på skolan, kände jag mig inte lite sjuk? Ont i halsen kanske? Sedan kom jag på att det var piano på kvällen, jag skulle alltså behöva gå på fotbollen, fan!

Hela morgonen släpade jag fötterna efter mig, kanske skulle jag missa bussen och inte ta mig in till stan förren... efter klockan tre? Knappast troligt...

Hela dagen gick jag och fruktade min eftermiddag. Jag kunde se mig själv få en boll i huvdet och redan före lunch kunde jag känna smärtan i mitt huvud, det här skulle sluta illa, tur att fotbollsplanen i alla fall ligger nära sjukhuset, om jag skulle svimma behöver de inte bära mig så långt... Japp, mina tankar var extremt bittra och ironiska.

Så slog klockan två och jag stod där ombytt och livrädd, jag är för ung för att dö! Var allt jag kände för att skrika men jag bet ihop och stod lugnt när min gympalärare delade in lagen. Så var det dags... jag vill tacka min mamma och min pappa för allt de gjort för mig...

Jag försökte vara smart och placerade mig i mitten på planen där det var många andra som kunde ta bollen så att jag slapp, vilket funkade ganska bra ett tag...

Jag insåg att kanske var jag inte den enda i den här klassen som inte kunde spela fotboll, några av mina klasskamrater körde på samma taktik som mig och sprang åt andra hållet när en boll kom, andra som sparkade av sitt ben ipå en annan killes ben och vissa som sköt och hoppades på det bästa, jag tittade mig omkring och insåg hur mycket jag tycker om mina esteter (jag vet, man ska inte använda det uttrycket men jag menar verkligen bara gott med det!) de är så himla underbara människor!

En timme och en boll i huvudet senare var jag på väg hem, jag hade i alla fall inte dött, kanske finns det en gud ändå?

XO

Matilda

I måndags fyllde min pappa år, intressant, jag vet, intressesmurfarna hoppar... men ändå, det jag faktiskt ville ha sagt med det var att jag och mina syskon gav honom biljetter till Änglar och Demoner i födelsedagspresent. Så igår kväll hoppade vi in i bilen och tog med kära pappa på premiären. Och filmen var... Ja... vad ska jag säga?

Den var bra, det var den. Tyvärr så spelade Ewan Mcgregor en av huvudrollerna, samma skådespelare som spelar Christian i Moulin Rough (för er som inte har koll...). Det var extremt irriternade...

Jag har sett Moulin Rough typ tusen gånger och jag kunde inte sluta se Ewan Mcgregor som Christian vilket gjorde att så fort han sade en replik hörde jag en replik ur Moulin Rough och under hela filmen förväntade jag mig att han vilken sekund som helst skulle brista ut i sång.

Som ni kanske förstår så blev det extremt förvirrande, alla präster sitter i vatikanen och ska välja ny påve, Ewan Mcgregor kommer in i salen och håller ett seriöst tal och allt jag hör är "Love is a many splended thing, love lifts us up where we belong, all we need is love!" sedan stormar han ut och "överprästen säger nått i stil med, vi kan inte göra som du vill, what? Tänker jag då förvirrat och lutar mig mot oskar och ber honom förklara allt för mig, tack gode gud för storebrorsor!

i övrigt definitivt sevärd film;)

XO

Matilda

Hej

Jag kände att det var dags för ett blogg inlägg nu. Sorry att jag inte har skrivit på ett tag...

Den här helgen bar det av till Stockholm tillsammans med min syster, mamma, kusin, moster och mormor, ja, ni hör ju själva att det här var en intressant resa. Mitt mål var att shoppa, så mycket jag bara kunde. Jag drömde om snygga jeans, coola t-shirts och roliga assesoarer.

På lördagen började vi med att packa in oss i bilen (efter en extremt god hotell frukost som jag kommer att drömma om i en månad) åkte vi till barkaby för att se om vi kunde hitta några fynd där. Jag tog min syster i hand och vi tog oss igenom alla affärer fyllde av peak, filippa K och sand, det hela slutade med att jag, surprise surprise köpte mig ett par converse skor, man kan aldrig ha för många, tro mig jag vet...

På söndagen drog vi den klassiska Stockholmsrundan bestående av Gallerian, drottninggatan och gamlastan. Det var trevligt men jag hittade ingenting som jag faktiskt ville köpa, jag är fortfarande i chock över detta, jag har aldirg tidigare åkt till stockholm utan att hitta tusen plagg jag vill ha. Jag vet inte vad detta beror på, det gör mig lite orolig... så i ren protest gick jag in på bengans och köpte fem skivor och jag måste faktiskt säga att det kändes lite bättre :)

XOXO

Matilda  

I fredags var jag och såg filmen Wolverine. Jag kom in i biosalongen med väldigt höga förväntningar. Jag har tittat på alla xman filmer och wolverine har alltid varit min favorit karaktär så besvikelsen skulle bli total om den här filmen var dålig.

Dock hade jag ingenting att oroa mig för, filmen var as bra! Det var precis lagom mycket action och en underbar story vilket resulterade i att jag i en och en halv timme satt och höll mig krampaktigt fast i min stol... hm...

Definitivt värt att se denna pärla, om inte annat bara för att imponeras av hur vältränad människor kan bli...

SE DEN!

XO

Matilda

Jag satt i mitt arbetsrum på skolan för tio minuter sedan, inget ont anande och planerade mitt blogg inlägg då mina tankar plötsligt avbröts av ett gällt skrik. Jag tittade upp och insåg att det var Erika som skrek, jag slängde mig upp från min datorstol och sprang modigt till hennes räddning. En sekund senare gjorde jag henne sällskap uppe på bordet...

 - Var är den! Skrek jag och tittade skräckslaget ned på golvet sammtidigt som jag försökte lugna mig själv.

- Där! Tjöt Erika och pekade.

- Vad ska vi göra?

- Vänta...

Erika plockade upp en naturkunsakpt bok (modig tjej det där) och försökte fösa upp odjuret med den men den ville inte sammarbeta.

- Kom igen! Du klarar det! Sade jag uppmuntrande från min säkra plats på bordet.

Kampen var hård och jämn men tillslut lyckades hon ta kontrollen över monstret.

- Vad ska jag göra nu?

- Jag vet inte!

Utan att tänka vidare började Erika dra ut boken i korrdidoren där hon tillsut blåste av det äckliga långbenta monstret, vi sprang båda in i rummet igen och smällde snabbt igen dörren fter oss, faran var över!

En spindel mindre att oroa sig för

XO

Matilda

Ännu ett vardags äventyr hände mig i morse (jag vet, klockan är bara 08.30 men går man upp klockan sex har man hunnit med ganska mycket vid den här tiden). Som vanligt så var det dags för yoga i morse, beach 09 är i sikte nu och det är dags att börja leva sunt och träna ;) Halvdöd åkte jag in till stan och tog mig där ganska framgångrikt igenom 45 minuter yoga.

Det var när jag försökte mig på att stå på huvud som jag plötsligt fick syn på klockan i min upp och ner vända värld, fan, tjugo i åtta, min buss går kvart i, damn! Jag dunsade snabbt ner på fötter igen, ställde mig upp och vinglade till lite när blodet forsade tillbaka i kroppen, jag rusade halv yr igenom hela gymet och tog historiens snabbaste dusch bara för att inse att klockan redan var kvart i...

Efter att jag sminkat mig och klätt på mig, i lugn och ro, jag hade ändå redan missat bussen... bestämde jag mig för att trösta mig med en kopp kaffe, jag kunde behöva nått att göra nu när jag var tvungen att gå till skolan. Jag gick in på mitt favorit häng, pressbyrån där jag lite trött och stressad gjorde iordning en kopp kaffe till mig själv, jag tog kaffe koppen och gick fram till kassan.

- Vill du inte ha en kanelbulle också? Frågade tjejen bakom disken.

- Nej... Sade jag, det skulle vara väldigt gott men beach 09, påminde jag mig själv.

- Det blir 5 kr billigare om du tar en kanelbulle också.

- Va? I mitt dåvarande tillstånd kunde jag absolut inte få ihop det här i mitt huvud, hur kunde det bli billigare om jag tog en bulle också? Det kunde inte stämma, fick man göra så!?

- Om du tar en bulle så kostar bulle och kaffe 10 kr men om du bara vill ha kaffet blir det 14... Förklarade tjejen för mig, övertydligt som om jag vore fem år.

- Aha... Um... Ja, men då ska jag väl ha en bulle? Sade jag frågande och fattade fortfarande inte riktigt vad jag höll på med, morgonen är inte min bästa tid på dygnet...

När jag lämnade pressbyrån med både kaffe och bulle i handen såg jag den gigantiska reklamen utanför som sade att det fanns ett erbjudande just nu, kaffe och bulle tio kronor, Oopps!

Så nu sitter jag här, kaffe pigg och mumsande på en bulle, beach 09 kan vänta tills i morgon, right?

XO

Matilda 

Hej alla glada, och all inte glada också för den delen...

Jag har nu spenderat nästan en timme av mitt liv åt att försöka översetta ett brev från Franska till Svenska, inte riktigt my cop of tea om jag uttrycker det milt.

Som några av er kanske redan vet så ska jag åka till landet av baguetter och blockrandiga tröjor i sommar och bo där i ett år. För några dagar sedan fick jag ett brev från familjen jag ska bo i där de bad mig svara på tolv frågor, på Franska!! Tro mig, jag kan inte franska, jag är verkligen helt oduglig, typ i stil med Joey, shuta fluff? Det var också, after all, jag som kärde den legendariska

- Jag gick i Franska i ett helt år och lärde mig bara säga Merci och det betyder hej.

- Um... Matilda, Merci betyder tack...

- Fan!

Ja ni förstår ju sljälva hur bra det här kommer att gå... Men jag antar att jag i alla fall kommer att ha mycket intressant att blogga om i stil med "sade han att han gillade mig eller att han tycker om tomater?"

Shuta fli flu!

Matilda