Senaste inläggen

Av Matilda - 13 maj 2010 19:33

 

Fick jag bli precis vad jag ville tror jag faktiskt att jag skulle vilja vara pirat. Tänk så läckert. Jag skulle stå uppe i masten med vinden i håret och se allmänt cool ut.


Jag har alltid gillat pirater, ända sedan jag för första gången såg PIrates of the Caribbean på bio. Sedan den där första gången jag såg den genomgick jag en period när jag såg filmen ca två gånger om dagen vilket har gett reslutatet att jag nu, nördigt nog kan varenda replik och varenda scen i hela filmen.


We're rascals and scoundrels, we're villians and knaves.
Drink up me 'earties, yo ho.
Aye, but we're loved by our mommies and dads,
Drink up me 'earties, yo ho.
Yo ho, yo ho, a pirate's life for me...


XO
Matilda

Av Matilda - 11 maj 2010 17:58

Åka till Birsta på lunchen och bara gå runt en stund.


Ta bilen till stallet.


Åka på motorvägen med Coldplay på högsta volym.


Sweet Sweet körkort!


XO
Tjejen med körkort

Av Matilda - 10 maj 2010 16:07

 

Flickan hade släckt lampan för tjugo minuter sedan, hon låg fortfarande och stirrade ut i mörkret, klarvaken.


Hon tänkte på bilar, kläder, matte och allt annat oviktigt och viktigt i världen. Tillslut gav hon upp. Med en ljudlig suck slängde hon sina pyjamas klädda ben över sängkanten. Hon tog täcket under armen och två kuddar i sin högra hand.

Flickan slängde ned täcket och kuddarna i soffan, hon slängde de stora soffkuddarna på golvet med lite väl mycket kraft och gick fram till tv:en. Hon tröck på alla knappar, matade in en dvd, Gilmore Girls, för femhundrasjuttioelfte gången.

Tillsist tog flickan båda tv dosorna i handen och lade sig ned i soffan, omringade av täcken och kuddar.


Till fyra avsnitt av Gilmore Girls under vilka de drack mängder med kaffe och fasade "friday night dinner"  vred och vände sig flickan i soffan, snurrade in sig i täcket och ramlade tillslut ur den.


FAN...


Flickan med de struliga håret och de trötta ögonen suckade återigen djupt där hon satt på det kalla trägolvet och läste eftertexter på hebreiska. Varför var det så fruktansvärt svårt att sova?!

Flickan ställde frågan och flickan visste svaret på frågan, hon var nervös.


Hon drog handen genom håret, kanske borde hon klippa sig snart? Hon tröck på playknappen och kravlade sig upp i soffan igen till den bekanta melodin av Where you lead, I will follow.


Flickan vaknade lika trött som hon varit när hon gått och lagt sig. Hon vände sig om och tittade på klockan, halv sex. Alldeles för tidigt. Hon vände på sig för tusende gången den natten men somnade inte om nu heller. Istället gick hon upp och klädde trött på sig, gjorde teorifrågorna några sista gånger och åkte tillslut in till stan.


Dags att ta körkort....


XO
Matilda

Av Matilda - 9 maj 2010 21:52

 

Min pappa fyller år idag. Detta bar med sig att jag följde med mamma till Birsta igår för att köpa en födelsedags present till honom.

Min pappa spelar golf och ska åka på en golfresa till Irland i morgon. Allt dett gjorde att jag och mamma strosade in på golfaffären.


När jag gick där bland Lyel and Scott, JL och Peak kom jag fram till att jag verkligen borde börja spela golf! Varför har jag inte tänkt på detta förut? Att få hålla på med en sport där uniformen är chinos och pikétröjor, det är ju helt fantastiskt! Som om detta inte vore nog får man dessutom i sin supersöta peak kjol och rutiga Lyle and Scott tröja åka på Golf resa.


Golf resa = Åka till fina hotell, gå en runda på golfbanan, ta en drink i baren, gå till relaxen, äta grymt god middag utan dåligt samvete eftersom man ansträngts sig så hårt med golfen hela dagen...


Jag vill vara med, jag vill, jag vill, jag vill!!


Nu har jag inte tid att sitta här längre, jag måste ut i sandlådan och träna på att chippa (jag tror det heter så fast det låter ju lite som chips...) upp bollar ur sanden.


Handikapp 0, here I come!


XO
Matilda

Av Matilda - 7 maj 2010 07:56

  


Jag har just insett hur läckert det är att vissa människor blir odödliga. Tänk att bli ihågkommen flera hundra år efter att man dött, eller till och med bara 30 år efter att man dött?


Tänk att det finns vissa ord, bilder, karaktärer och platser som en hel värld kopplar till samma sak. Att man kan använda en så simpel fras som;


"Now you just say oh romeo, yeah I used to have a scene with him..."


och alla vet vilket par vi pratar om. Någon kan säga "Mona Lisas leende" och en hel värld ser samma leende framför sig utan vidare förklaring.


Vi kan säga superman och alla ser blått och rött, drakula, alla ser ett slott omringat av fladdermöss, Elvis, svart hår och roliga danser och det bara fortsätter och fortsätter.


Det är lite fascinerande måste jag erkänna.


Who wants to live forever?


XO
Matilda

Av Matilda - 6 maj 2010 14:15

Jag ska snart ha prov på Classics i min engelska kurs och kom över den här underbara sonetten av Shakespear igår natt.


Shall I compare thee to a summer's day?
Thou art more lovely and more temperate:
Rough winds do shake the darling buds of May,
And summer's lease hath all too short a date:


Sometime too hot the eye of heaven shines,
And often is his gold complexion dimm'd;
And every fair from fair sometime declines,
By chance or nature's changing course untrimm'd;


But thy eternal summer shall not fade
Nor lose possession of that fair thou owest;
Nor shall Death brag thou wander'st in his shade,
When in eternal lines to time thou growest:


So long as men can breathe or eyes can see,
So long lives this and this gives life to thee.


Visst är det väl undebart!? Hur fort skulle man inte falla för en kille som skrev detta? Go till jämnställdhet men kärleksbrev och dikter ska inte underskattas!


XO
Matilda

Av Matilda - 4 maj 2010 09:01


  

Jorden är rund för att vi lättare ska halka in i varandras armar...

// Bob Hansson



Av Matilda - 30 april 2010 13:47

  

Hur har det kommit sig att vi plötsligt lever i ett samhälle där man inte ska lita på något, kanske inte någon heller? Är det meningen att det ska vara så, att man ska gå och ifrågasätta allt man ser, läser och hör? Inget kan vi lita på. Inte ens forskning för den är också vinklad.


Det börjas redan vid tio års ålder, jag kommerihåg min första lektion i käll kritik. Ser ni den här texten, läs den, tror ni att det här är sant?

"ja..." Säger ett gång tio åringar.

"Ha ha! Nej, det är det inte mina vänner!" Svarar läraren nöjt.


Så var hela proceduren igång, tro inte på det ni läser, det är vinklat. Lita inte på bilderna ni ser de är retuscherade. Reklamen ljuger, de överdriver. Nyheterna väljer ut vad de visar och inte. På internet kan vem som helst lägga ut vad som helst. Det är så lätt att skriva att det är ekologiskt fast det inte är det. Tro inte på priserna de tillkommer extra. Var försiktigt på kvällarna det finns mycket otäcka män därute. Lämna inte väskorna på rummen någon kan ta dina saker.


Det tar aldrig slut.


Jag får ont i magen, hur ska man kunna reda ut trasslet? Finns det något slut? Ska jag behöva göra allt själv för att jag inte kan lita på någon annan? Men tänk om jag inte lita på mig själv heller då? Kanske har jag också blivit vinklad eller lurad så att mina åsikter inte längre är bra?


Jag ville ju bara tro en stund på det du sade... det där om magiska platser, flygande barn och talande djur...


Får jag inte det?


XO
Matilda

Ovido - Quiz & Flashcards